0 0,00 SEK
0 0,00 SEK

Hästen som toppatlet – Hur fodrar du musklerna?

Skrivet av
Carina Beblein

av Cand Agro Christina Kryder St. Hippolyt Danmark A/S

Förberedelsen inför större tävlingar eller uppvisningar kräver både bra träning och hantering, samt en korrekt anpassad foderstat så att hästen får i sig tillräckligt med energi för ork och uthållighet för några långa och ofta stressiga dagar på tävlingsplatsen. Vissa hästar blir så stressade att de slutar äta helt. Detta kan utvecklas till ett stort prestationsproblem eller till och med orsaka varaktig skada på hästen.

 

Hur bygger hästen muskler?

Att bygga muskler handlar inte enbart om att få tillräckligt med protein och energi i fodret. Förutom specifika näringsämnen finns det en hel rad faktorer som påverkas av en målinriktad och regelbunden träning och inte minst vila efter en prestation. När musklerna börjar arbeta, signalerar hjärnan till den enskilda muskelfibern att dra sig samman. Vid muskelarbete bildas avfallsämnen (fria radikaler) som sedan avlägsnas med blodet. Själva övningen ger mikroskopiska skador på muskelfibrerna som behöver näringsämnen för att läka ihop efter träningen. Dessutom sker deponering av protein i muskelfibrerna och det är det som gör att musklerna blir större. En annan viktig faktor för muskelbyggnad är regelbundenhet. Om det går lång tid mellan träningspassen “glömmer” kroppen och måste börja om igen genom att aktivera de processer som stimulerar muskelns uppbyggnad.

 

Stora muskler betyder inte nödvändigtvis god kondition, muskler som kan springa snabbt eller ha stor uthållighet. Dessa egenskaper är istället beroende av genetik och träningsmetod. Större muskler, eller mer muskelmassa, är därför en kombination av målinriktad och regelbunden träning av en specifik muskelgrupp, foder och återhämtning efter träning.

 

Varför ska hästen vila efter träning?

Det är under vila som hästen reparerar de små skadorna som uppstår i musklerna under träning. Det är också vid vila som proteiner och socker deponeras i musklerna. Det är viktigt att hästen får den tid som behövs för återhämtning efter träning. Hos människor har kroppen under en kort tidsperiod efter träning en ökad förmåga att fylla på sina glykogenlager (energidepåer). Denna tid kallas ibland för “the window of opportunity”, och infaller ungefär 30-60 minuter efter träning1. Hos hästar kan det däremot ta 72 timmar eller mer att fylla på glykogendepåerna efter hård träning eller tävling. Exakt hur lång tid det tar att fylla glykogenlagren beror på flera faktorer, där ibland utfodring, eftersom en foderstat med lågt socker- och stärkelseinnehåll kan ha en inverkan6. Hästar i hård träning eller som tävlar flera dagar i rad kan därför dra nytta av att få både socker och stärkelse i sitt dagliga foder. Hur stor givan bör vara är inte specificerad, men det ger inte någon större effekt att ge hästar stora mängder stärkelse och socker efter träning som det gör hos människor. Det man vet är att hästar som uteslutande utfodras med grovfoder och vitaminer tar längre tid på sig att fylla på sina glykogendepåer3. Med ett högre intag av stärkelse och socker ökar risken för att hästen utvecklar magsår, kolik eller fång1. Därför rekommenderas det att mängden socker och stärkelse som hästen äter inte överskrider 2 g per dag och kg kroppsvikt eller högst 1 g per dag och kg kroppsvikt per måltid5.

 

Kan hästen prestera på endast grovfoder?

Traditionellt sett har man fodrat högpresterande hästar med stora mängder spannmål, eftersom det ansetts vara nödvändigt för att tillgodose deras energibehov. Under de senaste åren har fokuset på socker och stärkelse i hästens foder ökat, eftersom en hög daglig stärkelsegiva har visat sig leda till ett antal negativa konsekvenser för hästens hälsa över tid. Andra energikällor har undersökts med syfte att hitta alternativ till spannmål som inte har samma negativa inverkan på hästen. I Sverige undersöktes för några år sedan om travhästar kunde prestera på endast grovfoder och mineraltillskott. Fodret analyserades och valdes utifrån kvalitet och näringsinnehåll, eftersom grovfodret näringsmässigt skulle ersätta spannmål. Studie visade att hästar som endast utfodrades med grovfoder och mineraler tenderade (ej signifikant) att prestera bättre. De sprang både snabbare och hade högre pH i blodet under träningen, vilket är en indikation på att mindre mjölksyra bildades. De hästar som endast utfodrades med grovfoder hade dock lägre glykogennivåer3, vilket kan påverka hästar som måste prestera flera dagar i rad eftersom det kan ta tre dagar eller mer för en häst att fylla på glykogendepåerna4, 7. Studien visar att högpresterande hästar med fördel kan ges en foderstat bestående till största delen av fiber och att ett fiberbaserat fodermedel kan ersätta en del av den dagliga spannmålsfodringen med gott resultat.

 

Hur mycket protein ska det finnas i foderstaten?

Hästens medfödda antal muskelfibrer och typen av muskelfibrer kan inte ändras, varken genom träning eller utfodring. Men genom träning och korrekt utfodring kan protein bäddas in i muskelfibrerna som då blir större. I Danmark och Norge är rekommendationerna 80 g smältbart råprotein per dag per foderenhet häst (FE-häst) och i Sverige är rekommendationen 6 g smältbart råprotein per dag per MJ omsättbar energi (OE). Detta anses vara tillräckligt med protein för att underhålla muskelmassan hos vuxna sporthästar. När träningsintensiteten ökar så behöver hästen mer energi och därmed mer foder, då sker motsvarande ökning även av proteinbehovet. Hästen behöver få tillräckligt med protein för att musklerna ska kunna återhämta sig och byggas upp när träningsintensiteten ökar. Det är viktigt att fokusera på kvaliteten på proteinet som hästen får så att den också får rätt aminosyraprofil.

Aminosyrorna lysin och treonin har visat sig vara avgörande för att hästen ska kunna bygga muskler. Med andra ord, om den dagliga fodergivan innehåller mycket protein men inte lysin och treonin, kommer hästen fortfarande inte att bygga större muskler2. Det överskott av protein som hästen har absorberat men som den inte använder för muskeluppbyggnad eller andra kroppsfunktioner bearbetas i levern och njurarna och utsöndras sedan. Experiment har visat att hästen kan hantera stora mängder protein utan att dess prestation påverkas negativt. För mycket protein eller protein av dålig kvalitet kommer dock alltid att vara en onödigt hög belastning för kroppen, som kan reagera genom till exempel muskeltrötthet, ökad värme- och urinproduktion och på lång sikt lös avföring och viktminskning1.

 

Antioxidanter, hur fungerar de?

När en muskel tränas uppstår inflammation och små skador i muskeln, vilket kan orsaka ömhet i musklerna efter träning. Under oxidativ stress bildas fria radikaler som förstör cellerna och ökar behovet av antioxidanter. De skadar särskilt cellmembranen, alltså ytterväggen som skyddar cellens inre. Under normala omständigheter finns tillräckliga antioxidanter för att bromsa skadorna på cellmembranet. Men om oxidationen under träning går snabbt, får kroppens naturliga produktion av antioxidanter svårt att hinna med att skydda mot kaskaden av fria radikaler som bildas. Ett extra tillskott av antioxidanter kan därför vara nödvändigt för återhämtning efter träning.

 

E-vitamin är en viktig antioxidant som skyddar mot fria radikaler. Den naturliga formen är den mest biologiskt aktiva, den bäddas in i cellmembranet och bromsar skadorna. E-vitamin finns i olika mängd i olika hästfoder. Spannmålsprodukter innehåller över lag inte så stora mängder, medan solroskärnor, solrosolja, majsgroddar och majsgroddolja har något högre innehåll. E-vitaminhalten i grovfoder varierar också mycket. I färskt, grönt gräs är innehållet högt, men i torrt hö och ensilerade grovfoder minksar innehållet kontinuerligt under konservering och lagring. Om fodret inte innehåller råvaror med ett naturligt högt innehåll av vitamin E kan vitamintillskott vara nödvändigt, särskilt för högpresterande hästar. Syntetiskt vitamin E är inte lika effektivt i kroppen som naturligt vitamin E. Forskning har visat att naturligt vitamin E är upp till 6 gånger mer biotillgängligt än syntetiskt vitamin E. Selen och E-vitamin är kopplade till varandra eftersom selen är en viktig komponent i bildandet av specifika enzymer i cellen som också bromsar bildningen av fria radikaler1.

 

C-vitamin spelar också en viktig roll för att neutralisera skadliga fria radikaler och eftersom C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin, fungerar det både i och utanför cellen. Det finns en synergi mellan vitamin E och C, eftersom C-vitamin ökar effekten av E-vitamin. C-vitamin ingår inte alltid i hästfoder eftersom hästens lever under normala omständigheter kan producera de mängder hästen behöver. Under perioder med stress och hård träning kan C-vitaminnivåerna bli för låga och ett tillskott kan vara nödvändigt. Nypon är en bra källa till naturligt vitamin C och är därför ett bra komplement särskilt för hästar i hård träning1. Observera dock att nypon i vissa länder räknas som doping.

 

Elektrolyter, hur och när?

Elektrolyter är viktiga för att bibehålla vätskebalansen i hästens kropp, men är också viktiga för muskelns förmåga att dra sig samman och för transport av näringsämnen in och ut från cellerna. Hästen utsöndrar elektrolyter främst genom urin och svett, men kan behålla elektrolyterna vid behov. Grovfoder innehåller i allmänhet stora mängder klorid och kalium och det finns ofta tillräckligt av dessa för att tillgodose hästens behov. Natrium, å andra sidan, finns det inte lika mycket av i grovfoder och kan därför behöva tillsättas. En saltsten är ofta tillräcklig för att tillgodose hästens behov.

Elektrolyter stimulerar hästen att dricka, vilket är viktigt efter träning, vid höga temperaturer eller om hästen har svettats mycket. När hästen svettas mycket förlorar den också stora mängder elektrolyter, och ett extra tillskott kan behövas vid tävling då hästen inte dricker eller äter tillräckligt. Studier tyder på att elektrolyter inte bör ges på tom mage eftersom det kan öka risken för utveckling av magsår, det går bra att blanda elektrolyter i hästens foder1. Att blanda elektrolyterna i ett vått foder kan vara en fördel, till exempel en välsmakande mash som hästen är van vid och tycker om.

 

Referenser

1: Geor, R.J., Harris, P.A., Coenen, M., 2013. Equine Applied and Clinical Nutrition. Saunders Elsevier, Edinburgh

 

2: Graham, P. M., Ott, E. A., Brendemuhl, J. H., and Tenbroeck, S. H., (1994). The effect of Supplemental Lysine and Threonin on Growth and Development of Yearling Horses. J. Anim. Sci. 72:380-386.

 

3: Jansson, A. and Lindberg, J. E., (2012). A forage-only diet alters the metabolic response of horses in training. Animal, 6:12 pp. 1939-1946.

 

4: Lacombe, V.A., Hinchcliff, K.W., Kohn C.W. Devor, S.T. and Taylor, L.E., (2004). Effects of feeding meals with various soluble-carbohydrate content on muscle glycogen synthesis after exercise in horses. American Journal of Veterinary Research. 65, 916-923.

 

5: Luthersson, N., Hou Nielsen, K., Harris, P., Parkin, T. D. H., (2009). Risk factors associated with equine gastric ulceration syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark. Equine vet. J. 41 (7) 625-630.

 

6: Ringmark, S. (2014). A Forage-Only Diet and Reduced High Intensity Training Distance in Standardbred Horses. Growth, Health and Performance. Doctoral Thesis. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science. Department of Animal Nutrition and Management. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.

 

7: Snow, D. H., Harris, R.C., Harman, J.C. and Marlin, D.J., (1987). Glycogen repletion following different diets. In equine exercise physiology 2(ed. JR Gillespie and NE Robinson), pp 701-710. ICEEP publications, Davis CA, USA.

 

Del denne artikel:
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email

Innehållsförteckning

Relaterede indlæg
Kundvagn
Din kundvagn är tomReturn to shop
Søg efter produkt eller artikel
Sök efter produkt eller artikel
Hippolyt logo
Återförsäljarlogin

Logga in med dina inloggningsuppgifter nedan

Har du problem? Kontakta oss