Svartkummin

Svartkummin – Egyptens svarta guld!

Följande artikel är översatt från FutterJournal 11/2006 – (utg. Av Das Schwarze Gold Ägeptens – Schwartskümmel – Nigella Sativa)

I Turkiet strös de små svarta kärnorna på tunnbröden. Som på flera platser i orienten håller man där av den skarpa, pepparaktiga svartkumminen och har ända sen Arilds tid använt den som kryddor i brödet och värdesatt dess olja som ett hälsomedel mot många olika problem.

Egyptiska präster sägs ha använt dessa frön som vitaliserande växtbaserat material och som afrodisiakum.

Sjuka faraoner mottog frön från sina läkare och fick det med i graven till den långa resan utanför. Den vackra egyptiska drottningen Nefertite smörjde sin hud med denna kostsamma olja. För ett halvt årtusende sedan skrev profeten Muhammed i sin bok Hadith om den egyptiska svartkumminen: ”Egyptisk svartkummin kan bota alla sjukdomar – utom döden”.

Goda resultat mot astma
I Europa på 20-talet upptäckte man de svarta fröna, tack vare den tyska immunologen Dr. Peter Schleicher: Baronessa – hans dotters duktiga dressyrhäst – fick plötsligt astma.

På grund av de fruktade biverkningarna avrådde veterinären kortisonbehandling, och man sökte alternativa behandlingsmetoder. Peter Schleicher träffade en egyptisk veterinär, som rekommenderade honom att blanda lite svartkumminfrön i arabstoets foder – något som genom århundraden hade blivit använt vid luftvägsproblem hos hästar i Orienten. Därför blev ”Haba el Baraka” eller de ”Välsignade fröna” influgna från Kairo och några få dagar senare kunde det sjuka stoet återigen andas.

År 1996 blev en tysk regionpolitiker botad från sina livshotande astmaanfall. Många medier började skriva om fallet och svartkumminolja användes därefter i fler och fler sammanhang av nöjda användare.

Ranunkelväxt
Det botaniska namnet för äkta svartkummin är Nigella Sativa och växten härstammar från Orienten. Den blå-blommande växten har odlats främst i Egypten, men nu också i Turkiet och Syrien. I Europa är den känd under namnet ”Jungfrun i det gröna” eller ”Venushår” (Nigella damascena). Denna liknar den äkta svartkumminen, men har mycket finare blad och subtila skårade långa trådar. Ingen av dessa arter, som tillhör ranunkelväxtfamiljen (ranunculaceae) är besläktade med den välkända svartkumminen eller med den orientaliska toppkumminen, men tillhör de skärmblommande.

Äkta svartkummin är en 1-årig ört, som kan bli från 30-80 cm hög och blommar från juni till augusti. De svarta, trekantiga fröna sitter i en kapsel, som liknar vallmons. Den lätt bittra, men samtidigt skarpa, lätt pepparaktiga smaken kommer från innehållet av eterisk olja 0,5-1 % samt bittersubstansen nigellin.

Mer än ett oljehaltigt frö
Huvudbeståndsdelen i det svarta fröet är till 21 % protein samt 35 % olja. Denna är gyllengul och väldigt aromatisk. Den innehåller ca 85 % hälsofrämjande omättade fettsyror – upp till ca 25 % enkelomättade fettsyror och ca 60 % dubbelomättad linolsyra (omega-6-fettsyror). Fettsyrorna verkar kolesterolsänkande och är generellt gynnsamma för hjärtkretsloppssystemet. Fleromättade fettsyror som linolsyra är livsnödvändiga och får gärna tillföras i maten. De är ansvariga för flera viktiga metaboliska funktioner i kroppen, de är byggstenar till kroppens bildande av hormoner (t.ex. prostaglandiner), de reglerar immunsystemet och hämmar allergiska reaktioner samt inflammationer i kroppen.

Vetenskapligt undersökt
De många goda effekterna av svartkummin bekräftas av nya undersökningar från många delar av världen. Svartkummin har påvisats ha bra effekt vid bekämpning av acne, hudinflammationer, neurodermatitis, mjäll, astma, allergier, gikt och även när man kämpar med tumörer. Amerikanska forskare har dessutom i reagensförsök visat immunreglerande och kramplösande effekter av svartkumminfrön.

Både invändigt och utvändigt
På ömma ställen, vid sadeltryck, inflammationer i hoven och vid tumörer kan svartkumminolja ganska enkelt ge lindring genom att man droppar några droppar på det drabbade området och masserar in. Småskador och ytliga snittsår kan man också behandla med en blandning av svartkummin och äkta eterisk lavendelolja genom att droppa på det med en bomullsstuss eller droppa några droppar på såret.

I Orienten har man i århundraden använt sig av att blanda lite svartkumminfrön i fodret till särskilt värdefulla hästar, speciellt vid luftvägsproblem och hosta samt vid allergiska reaktioner och eksem. Dessutom har det använts till stabilisering och stärkande av det generella immunförsvaret, medan den eteriska oljan har använts mot svamp- och bakterietillväxt och som parasitbekämpning.

Dr. Christina Paulson