Mögel i grovfoder

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Det är viktigt att du använder ett strömedel och ett foder av bra hygienisk kvalitet. Dålig kvalitet av grovfoder kan yttra sig som t.ex. damm eller synliga mögelkolonier på eller i balen. En del arter av mögel kan under vissa omständigheter bilda mögelgifter, så kallade mykotoxiner, medan andra arter enbart är sporbildare. Flera mögelarter kan bilda både sporer och mykotoxiner som båda kan vara skadliga för människor och djur. Därtill finns det flera mögelarter som kan betraktas som ofarliga.

En vanligt förekommande mögelart i grovfoder är Penicillium roqueforti som kan bilda sporer och även mykotoxiner som t.ex. roquefortine C. Hur toxinet påverkar häst är i dagsläget okänt. En studie av Häggblom (1990) visade att mjölkkor som bland annat visade symptom på mastit och magbesvär utfodrats med ett kraftfoder som innehöll roquefortine C.

Flera Fusarium-arter kan växa i grovfoder, speciellt i halm. Fusarium är känt för att bilda flera mykotoxiner som t.ex. ZEN (zearalenon) och DON (deoxynivalenol). Det är oklart hur dessa påverkar häst eftersom det finns få studier utförda. En studie av Raymond mfl. (2003) visade på reducerat foderintag hos häst medan en annan studie av Johnson mfl. (1997) inte fann några negativa effekter hos hästarna. Värt att notera är att båda dessa studier utfördes under relativt kort tid och det är väl känt att DON kan orsaka matsmältningsproblem hos gris och ZEN kan orsaka problem med fruktsamheten hos gris.

En annan förekommande mögelart i grovfoder är Aspergillus fumigatus vars sporers tillväxt kan orsaka infektion i luftvägarna hos människor och djur, främst hos de med nedsatt immunförsvar. Aspergillus fumigatus kan även bilda mykotoxiner som t.ex. aflatoxin. Det finns få dokumenterade förgiftningsfall av aflatoxin men symptom som noterats är bland annat ataxi (svårighet att koordinera musklernas rörelse) och ofrivilliga skakningar.

En studie av Schenck mfl. (2014) där mögelförekomst analyserades i svenska och norska hösilagebalar visade att en annan vanligt förekommande mögelgrupp är Arthrinium spp., som inte har konstaterats bilda skadliga sporer eller mykotoxiner. På balen kan Arthrinium spp. se ut som vitt fluff och vita trådar/spindelnät, vilket även Fusarium kan. Arter inom släktena Penicillium och Aspergillus kan ses som gröna fläckar men även andra färger som t.ex. vita och gula kolonier har noterats. Det går inte att avgöra vilken typ av mögelart som växer på balen genom att titta på den. För att utföra en identifiering av mögelarten kan en mikrobiologisk undersökning vara nödvändig.

Oftast är så kallade små ”vita prickar” jäst vilket i sig inte är farliga. Men en jästtillväxt leder ofta till värmebildning vilket kan gynna andra mikroorganismer som t.ex. mögel.

Faktorer till mögeltillväxt i inplastade balar kan vara hanterings- eller lagringsskador orsakade av fåglar, sorkar eller andra djur. Även bristfällig torkning av hö och halm eller för få antal lager plast för ensilage och hösilage kan spela stor roll. Det kan vara svårt att fullständigt undvika mögeltillväxt i grovfoder. Det är viktigt att fodret lagras på en bra plats. Hö och halm ska inte utsättas för fukt och inplastade balar ska hanteras varsamt och lagras på plant underlag. Som köpare av foder kan det vara bra att ha en överenskommelse med foderproducenten angående de balar som är mögliga.

En vanlig fundering är hur länge en bal av hösilage eller ensilage kan vara öppen. Det finns inget enkelt svar eftersom det är flera faktorer som påverkar detta. Omgivningens temperatur och luftens fuktighet spelar stor roll. Ibland kan en bal bli dålig redan efter några dagar, främst under den varma delen av året. Om du upptäcker ett fåtal mögelkolonier i balen rekommenderas att dessa tas bort med god marginal men hittar du flera kolonier både på ytan och inuti balen bör hela balen kasseras.

Läs mer här

Häggblom P. 1990. Isolation of Roquefortine C from Feed Grain

Johnson P.J., Casteel S.T., Messer N.T. 1997. Effect of feeding deoxynivalenol (vomitoxin) contaminated barley to horses. Journal of Veterinary Diagnostic Investigation 1997; 9: 219-221.

Pilskog H. 2010. Mykotoxiner och deras effekt på hästens hälsa. Kandidatarbete. Sveriges Lantbruksuniversitet
. http://hippolyt.dk/files/HP_Kandidatarbete.pdf

Raymond S.L., Smith T.K., Swamy H.V.L.N. 2003. Effects of feeding of grains naturally contaminated with Fusarium mycotoxins on feed intake, serum chemistry, and hematology of horses, and the efficacy of a polymeric glucomannan mycotoxin adsorbent. Journal of Animal Sciences, 81:2123-2130

Schenck J., Müller C.M., Spörndly R. 2014. Mögel i inplastat vallfoder med hög torrsubstanshalt. Linköping Djurhälso- och utfodringskonferens (Växa Sverige) den 28-29 augusti 2014
http://www.vxa.se/Global/Dokument/Dokument/Konferenser/DU/DU2014/Mogel_i_inplastat_grovfoder_med_hog_ts-halt.pdf

www.hastsverige.se
www.sva.se