Fodersäkerhet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

I djurskyddslagen framgår det att foder och vatten ska vara av god kvalitet och därmed vara säkert för din häst. Ett foder betraktas inte som säkert om det kan skada djur eller människa, påverka miljön negativt eller kan leda till att livsmedelsproducerande djur, vilket även inkluderar häst, producerar ett osäkert livsmedel. Faktorer som kan påverka fodersäkerheten är mikrobiologiska, kemiska och fysiska parametrar. Exempel på mikrobiologiska parametrar är bakterier och svampar (mögel och jäst), kemiska parametrar är tungmetaller, toxiner (gifter) från t.ex. växter, bakterier och mögel och fysiska parametrar är spik, balnät och andra skadliga föremål.

Det som påvekar mikroorganismernas tillväxt är främst omgivningens temperatur, tillgänglighet på vatten, pH-halt och syre. Risken för mikrobiell tillväxt blir mindre vid lägre vattenhalt, syrefri miljö och lågt pH. Bakterier kan växa både anaerobt (syrefritt) och aerobt (kräver syre) medans mögel enbart kan växa i en aerob miljö.

Beroende på om du använder hö, hösilage eller ensilage finns det olika risker. Hö konserveras genom torkning till en torrsubstanshalt (ts-halt) på 84 % eller högre vilket innebär att det är mer väderkänsligt än inplastat grovfoder. För att få ett torrt hö bör det torkas ute på fält i flera dagar för att uppnå önskad ts-halt. Detta kan ibland vara svårt på grund av regnskurar som stör torkningen och därmed kan påverka framtida lagring. En för låg ts-halt kan ge problem med mögeltillväxt under lagringsperioden. Dessutom är det viktigt att under lagringen förhindra fuktskador vilket också kan leda till mögeltillväxt.

Ensilage är ett inplastat grovfoder där konserveringen sker genom tillväxt av godartade mjölksyrabakterier som förekommer naturligt på vallen. Mjölksyrabakterierna använder främst socker som näring och bildar mjölksyra vilket leder till en sänkt pH-halt i balen. En syrefri miljö tillsammans med ett lågt pH förhindrar tillväxt av oönskade mikroorganismer såsom mögel och bakterier. I ensilage är det dock en viss ökad risk för tillväxt av oönskade bakterier i jämförelse med torrare grovfoder detta eftersom ensilage innehåller mer vatten. Sker det en feljäsning i ensilaget kan ammoniak och smörsyra bildas vilket leder till sänkt smaklighet av fodret. Höga värden av smörsyra kan även indikera på tillväxt av oönskade bakterier som t.ex. klostridier.

De senaste åren har inplastat grovfoder med hög ts-halt (50 % till 80 %), hösilage ökat. Vid en ts-halt från ca 50 % och uppåt sker en svag eller ingen naturlig mjölksyrafermentering som i ensilage. Därför beskrivs hösilage ofta som en typ av lufttät lagring där det är stor risk för mögeltillväxt om syre tränger in i balen. Om hösilage har en hög ts-halt kan packningen av fodret försämras. Dessutom kan hårda strån och en senarelagd skördetidpunkt, vilket är vanligt för foder till häst, leda till grövre strån och öka risken för stickhål i balens plast. Det är även viktigt att inplastade balar hanteras varsamt och lagras på ett säkert sätt (t.ex. nät för att undvika fågelskador och plant underlag). Hål i plasten leder till att syre blir tillgängligt och därmed kan mögeltillväxt ske. Eftersom flertalet mögelarter kan bilda så kallade mykotoxiner (mögelgifter) och även bilda allergena sporer ska mögeltillväxt förhindras. Detta kommer du att kunna läsa mer om i nästa foderskola.

Mer läsning
www.jordbruksverket.se
www.sva.se
www.hastsverige.se